Taddart At Σisa
Awal-a d awal γef taddart At Σisa Uyaḥya, neγ ahat d awal γef tudrin akw n tmurt nneγ imi yiwen n sent akw, rγant akw, kif kif-itent akw deg wayen ctaqqent.
Taddart At Σisa.
Taddart
Tadart At Σisa tezga-d di tγiwant (di lεarc) At Yellilten, ar usammar n Micli. Am tṭaqa di tudrin n tmurt, γef usegrarab i t-ṛessa. U tsenned ar Uzsru n Bibras d-yezgan γef ulzelmaḍis (wallit lafuṭu).
S nnig taddart d adrar u ayla-s isawweḍ tilisa-s ar Uzsru n Dhur s wanida d-yebda acercer wasif n Tmuqit imi ssawalen di taddart Asif n Buciker. Ar tama tazelmadt n taddart, seddaw wezsru n Bibras, yella wasif nniḍen imi qqaren Asif n Tegzirt. Maca aneggaru ya yettγar deg unebdu imi aman-is bḍan ten At Yegfilen d At Tfilkut (snat n tudrin n Lεarc).
At Yegfilen sswayen tibḥirin s wayen d-yegran seg iteyyuten d iqadusen At Tfilkut.
At Tfilkut, imi seg Uγbalu nsen (Aγbalu d taferka n Tfilkut d-yezgan sennig win At Yegfilen) id-bdan tikli waman, wwin ten ar taddart nsen imi ta
Ma d aman n wasif n Buciker, bḍan ten At Σisa d At Σdella (taddart n nniḍen n Lεarc), timti d-yeqqim kra seg sen si targa, iteddu cwiṭ inezsizs deg wasif-a d-yellan ar tama tayeffust n taddart.
Ass-a, taddart At Σisa taqburt teqqim d tilemt, anagar n kra n yexxamen yezgan ttwazedγen. At Taddart akw udren-d ar …lluḍa, cwiṭ uzaγar yellan anda yella wexxam n tγiwant. Ar ijufar n uxxam-a, yettwabnan deg wakal At Σisa, i bnan At Taddart ixxamen nsen imaynuten, yerna stexridtin nsen akw iten ssalin.
Imezdaγ
Taddart At Σisa zedγen-tt assa, ahat, kra n 2500 d ixef. Γef akken zsriγ ulac kra n « les statistiques » akken a nwali acḥal n yergazen d ttlawin, acḥal imecṭaḥ d imeqwṛanen, acḥal n yelmezsyen d yemγaṛen, atg. Wid isteqsaγ di taddart γef anect-a, nnan iyi : « Ula d kečč ziγeeeen ! Aaa ! war nestufi ara i tigi ! »
Maca, xas akka lluxan acemma wid n wassa, seg imezdaγ-is n yiḍ-li ufraren-d yergazen isent isnen i tirrugza d tinzar tikli. Mačči d yiwen mačči d sin, ama d irgazen ama d tilawin, i yefkan aqerruy-is γef tlelli di ttraḍ n 54-62. Ma d ttraḍ n 63-65 id-yeskar Ukabar Iγalen Inemlayen (FFS) mgal adabu aεrab-ineslemzsri, yemmut deg-s Mass At Yiddir. Tuγ imiren ulac anwa ar a irefden abeckiḍ, irgazen akw tquc iten Fṛansa.
Amezruy n taddart
Imi tira urğin nessen as tikli s wazwawen, taddart At Σisa
Zik taddart At Σisa, qqaren as Taddart Ufella. U tezga-d deg yiwen wayla imi neqqar Tala Tasemmadt (acḥal semḍit waman-is deg unebdu !) u Tala Tasemmadadt attan mtwal taddart At Aεdella.
Maca taddart-a Ufella
Di taddart Ufella tella-d talwit. Imezdaγ n taddart akw ddren am atmaten, am yiwen u myal yiwen ilha d yiman-is, d uγrum-is d twacult-is.
Infel ussegwass γef gma-s, almi d yiwen wass tufrar-d di taddart yiwet n teqcict « tugar iṭij di tḥuski », tecbeḥ alami d ulamek. Mi tmed kra, ilmezsyen n taddart akkw teččur asen tiṭ, rran-tt akken ma llan. Seg sen, wa yezga yettargu, wa tuγit yesxaṛxuṛ !
Ihi tilemzsit-a « fkan-tt » imawlan-is i yiwen ilmezsi n taddart, maca nettat ul-is yella yeddem-it wayeḍ, izedγ-it wayeḍ xas akken s tufra.
Ass-mi tedda d tislit (γur-s yurag wanza u ar ilmezsyen yurag imetṭi), γilen At Taddart tefra tadyant-is u ad tili am nettat am tlawin nniḍen yelhan d yexxamen nsent « war ma rrant-d tiqaqacin n wul ar ger wallen nsent », xarttum i kra issegwassen.
Yejbed ihi wakud ma d-yejbed, ssennan wussan γef wiyiḍ almi d yiwen wass i deg d-tella tmeγra di taddart. U am akken tella si zik, myal tameddit n wass n tmeγra s wurar-is. U deg wurar n wassen, ssekrent tt-id tlawin n taddar ad tecḍaḥ tugi. As-mi tt-ḥarsent, tekker u tenna-d awal d-yegwran ar ass-a u yettwasnen aṭas di taddart : « Γur-wat cḍaḥ-iw isεa ixeclawen ! »
Maca xas akken tewwet iten-id s wawal, yiwen di taddart ur yerri lmend-is ar uεeggen-a. Netta ul icaḍen iceffu ! Ihi, acettiḍ γef wammas, tuder-d ar tγarγart u tebda aneqneq s taγma, s tayett, s tiṭ. Simmal tulawin kkatent afus, simmal nettat tettaf iman-is di tγarγart. Simmal tettḥulfu i tmuγli n yergazen fell-as, simmal tettezzi iman-is am wemrar.
Mi tella tcetṭaḥ, ilmezsyen n taddart akw uγalen am imcac deg imirγan, zzin-d i tγarγart sexcen. U
Di Tala Lbuṛ diγen tukwi-d targazt deg uterras u yekker cwal. Xedmen akka yemγaren mi zsṛan sani tetteddu tegwnitt, mγen ar Uzaγar (n Llexmis) ad walin imrabḍen akken asen d-afen tifrat, abrid ar ad yerren talwit di taddart d tigzi deg wallaγen. Ččuren iqiḍunen, ssennan iγwyal, ṭfen ibardan nsen ar « sidi ».
Ihi, mi wwḍen, mlalen-d Imrabḍen Uzsaγar, mmuccahen asen tadyant n taddart yellan « γef yiri n ngar
« Qqimet ddaw taddart-a nwen, smarkit sin wakraren u tanfem asen ad mwaten. Anda ifran ad tebnum dina Lğama, u ad a tcetlem din. U akka kan ar a tekkes daεwessu tewwi taddart nwen. »
Mi d-uγalen imγaṛen ar taddart zsṛan dacu isen-d yeqqimen ad txedmen akken ad selken taddart nsen « seg yimi n yizem ». Smarkin akraren, unfen asen mwaten almi yeγli yiwen seg sen, u yeγli anda akka ibed ass-a Lğama ilem n taddart (i γef yenneqneq, yebεuzsel udebsi n Uparabul).
Buciker
Buciker d aεessas n taddart. Myal assegwass, deg wagur n γuct, yettili-d usensi deg-s. U ass n tmeγra yagi iγ d-ğğan imezwura, di tmezgida n Buciker ulac ansi ar a tekkeḍ di medden. « Ula ma yella win d-iḍelqen i tmellalt seg igenni,
Maca, ma yella tameγra ya tessefsis awal gar medden, tessaγay taḍsa γef wudmawen, tettekkes aγilif γef wid yennuγnan, tettak asirem i wid d-irezfen as ḥedṛen, tessassay-d diγen tadrimt i taddart. Aḥetṭuf iṣurdiyen id-yettawi wegraw n yemγaṛen ideεun i wid mi fessus wul (wid yettakken lwaεda) s wurawen n usirem, d tudert γwuzifen, d uγṛum afessas, amellal, diγen s wayen akw yettmenni umdan i yiman-is d warraw-is. Si tama nniḍen, imγaṛen daεun diγen i win yebγan ad yawi « ttwab » d tumert si Buciker akken
S « yedrimen-a n Buciker » d wayen d-bedzren At Taddart, tadamsa n At Σisa tufa iman-is u tugdi n tegwnatin n ddiq urğin tella-d di taddart-a.
Yella diγen usensi nniḍen di taddart At Σisa, maca wagi d amecṭuḥ, i « At Taddart
Zik, u tikwal ula d ttura, di tmezgida yagi n Wannar Abextit i d-ttili tmeγṛa n Anzsar timti a tebdu tettiwriγ tmurt neγ m’ ar a yeffad wakal tiqit n waman.
U iεessasen-agi merra, At Taddart
Tineggura-ya, imi At Taddart akw udren-d γar « luḍa », ula d igrawen n taddart (Inejmuεa) d iεeggalen-is (Tṭemman) di tmezgida n Buciker id-ttellin. Akka At Taddart
Ihi, aṭas n tlufa n taddart At Σisa i iqnen ar Buciker « ucbiḥ » akken qqarent temγaṛin. Yiwet
Isenfaren n taddart :
Mi kreγ ad refdeγ awal γef tudert n zik di taddart At Σisa,
Nudaγ deg idlisen, deg imawalen, deg uzsetṭa n Internet, farsaγ di tenfaliyin nneγ am akken farsen medden tifarkiwin di tefsut, maca i ufiγ ala : Tigert !
Maca, imi rriγ u ilaq iyi a t-sqedceγ, snulfaγt-id : tazikennitt. Tazikennitt ihi d amek yedder umdan zik, u tazikennitt di taddart At Σisa, akken ad nuγal γer wawal nneγ, tella-d
Xas akken tatrat tessaγ akw di tmura n umaḍal, di tmurt n Uzwaw d tikli n tfiraεqest i tetteddu. Tikwal ar zdat, tikwal timendeffirt u tikwal nniḍen di tṭarf, deg dis.
Di tikli n zdat, neğğa « ddaw wexxam » u nessali lkabinat deg ixxamen, nessers ayeddid uγerrus u nerfeḍ abidun ukawačču, nesnes times n yesγaṛen i usewwi u nessaγ tin ifurnuten n lgaz,…
Di tin n deg dis, nekkes asarwal « aεrab » u nelsa asarwal atrar, neğğa tiγimit di tejmaεt u nekcem ar leqhawi,…
Ma di tin n timendeffirt, nγil ad nessenser di tzikennitt, ziγ nettwaqqen ar γur-s : nugi as i tmetṭut awal d uzref, nehmel tameslayt nneγ u nerfed awal s tid n medden. Nezga, ar assa n wussan, nettγili d akken tira s tmeslayin n medden aγ d-awi tilelli, tugdut, beqqu n usqardec n tektiwin, tabγest d tumart akken as nesnerni di tsekla nneγ. Maca netta tikli ya d-nedda deg ubrid n yir tirga, tejgugel yis nneγ alami d-nufa iman nneγ d asigwar i nleqqweḍ imi timeslayin-a tiwardanin neğṛen yiss-ent imawlan nsent taγanimt n tmuγli nsen γar tlufa n tudert, u nekwnni nedda di lḥemla tiṭ tebbundel !
Cfu-k-id, am At Σisa am tudrin nniḍen n tmurt, yiwen wudem, yiwet n tikli,…yiwet n tzikennitt ! Acku myal taddart d yiwet kan gar yessis n Tmurt.
Asenfar n waman
Am akken i t-id nniγ yagi, tudrin At Yellilten myarfadent abeckiḍ mačči d tikelt γef temsalt n waman.
Deg ussegwass n 1990 d At Σisa d At Yegfilen i niqqal myefkan-tt di Ssed Ufella. Nerna assegwass mecqarwan At Tfilkut d At Uzsru s texnefyac. Kra n wagguren
Zik (wissen melmi ?) At Σdella necfen. Myal m’ ar ad-aweḍ tmecredt di taddart At Σisa ad mγen asen tt-ksen. Dγa At Σdella ad ččen « Jijju », At Σisa ad ččen imetman d ileddayen.
Yiwen ussegwass, mi d-wweḍ tmecredt, am myal assegwass yezrin, At Σisa zsran i wumi ar a zlun akraren d yezgaren, dγa xedmen akka myefkan awal ad zlun « Iγwyal » akken ma usan-d At Σdella « ad retεen asnus ». U akken i teffeγ : iγwyal mmezlen, At Σdella mgagin-d ad awin « tacriḥt » !
U assa, m’ akka d-γli talwit ger snat n tudrin-a, tamsalt-a n « uγyul » teqqim-d d tamseḍsit. Wa yeqqar : zik nerna kwen u nekkes awen timecredt macci d tikkelt ! Wa yettara yas : Zik nessečč awen aγyul !
Ma d tadyant n waman, ar assa n wussan, s nqqar n tiṭ i ttemyexzaṛen At Yellilten. U ahat d aya i idegren taddart At Σisa ad tessekcem aman-is ar ixxamen deg issegwassen n 1993-1994. Yerna di tallit-nni adabu aεrab-ineslemizsri, stiṭ n tγiwant, ccuren as tiṭ issafen yekkaten gemmaḍ-in gemmaḍ-a di tegrest.
Tura xas akka ar tteblagiγ deg wawal ar wayeḍ, ayen rriγ a t-id inniγ d akken taddart At Σisa tekker as i yiwen usenfar anect-ilat. Di tazwarra, s wawal, nγil-it akw ulamek-it, d awezγi. Maca di tidett, di tigat, akken nniḍen i teffeγ imi At Taddart akken ma llan s tezmert, s iγallen, s idrimen, ay ameqqwran ay amecṭuh, ay argaz a tametṭut ddan akw yiwet n tikli ugar n sin issegwassen. Yiwen
U kra yečča usenfar-a d adrim, aṭenṭun
Ass aneggaru, ass n tmeγṛa, assmi wwḍen waman ar uxxam aqarni di taddart, begsen-d Imḍebren n taddart ad nemmren akw imezdaγ n taddart γef ayen ssalin, γef ayen gan, γef ayen imi ḥekren u gan tameγṛa i taddart anect-ilatt u acki-tt : ečč, ssu !
Maca ass-nni, ayen gziγ nekkinni, d akken Tamurt n Uzwaw s umata ur tesεi ara adabu u imezdaγ-is ma yella ur ttkilen ara γef yiman nsen, ur ten id-ittawweḍ wara, u ur xedmen yiwet. U ayen iyi sdubzen diγen, mi gziγ belli Izwawen zemren i yiman nsen m’ar a dduklen. Wwin-d iman nsen ama di tmecṭuḥin ama di tmeqwranin.
Tiwaculin n taddart
Am tudrin akw n tmurt, ismawen n twaculin di taddart At Σisa xarqen-tent « Irumyen » d Waεraben ass-mi nedder ddaw uḍar umahras afransis. Xarbeqen asent udem s id-lulent maḍi.
Llant d tizwawin, d timaziγin, d tiquranin u seg wass-mi id-isbed Urumi “mmi-s n Bexta” ar temhalt neγ iḥarkiyen-nni nneγ « yeγran » di zzawiyyat, yuγal mmi-s n wedrar ur yettwafran, ur yettwafṛaz gar warraw n Lyaman neγ n Lεiraq…Ssrewten igar u yiwen ur asen yenni : Hemma ! U akka yuγalen « Imceddalen » d « Mced Allah !»,…
Timti ur ssεarben ara isem n twacult, ggarzen as afzim afransis γef unyir u akka i yuγalen « At Ufella » d « Aït Oufela »,…
Atent-in ihi :
- At Udiε.................ssarsen-ten.....Aït Aoudia
- At Σetman.............ssarsen-ten.....Tantemante
- At Yidir.................ssarsen-ten.....Guiddir
-At Vkou .................ssarsen-ten…. Oubekkou
- At Tiγilt.................ssarsen-ten.....Bekkou
- At Ugwni...............ssarsen-ten.....Ould Bekkou
- At Mesεud............ssarsen-ten.....Oumouhand
- At Uciban..............ssarsen-ten.....Chibane
- At Mḥend Sεid.....ssarsen-ten.....Ben Bekkou
- At Ḥmed..............ssarsen-ten.....Aït Ahmed
- At Ubeqqasem......ssarsen-ten.....Naït Bekkou
- At Yaḥya..............ssarsen-ten.....Yahoui
- Iwejεuden.............ssarsen-ten.....Oudjaouden
- At Remḍan...........ssarsen-ten.....Aït Ramdane
- At Rabaḥ..............ssarsent-ten....Aït Rabah
Tella-d yagi diγen twacult At Ufella maca tenger. D Faḍma At Ufella I d taneggarut seg sen u temmut deg issegwassen n 80.
Maca ismawen n twaculin n taddart At Σisa ttusseqqant sya-u-sya, send u seld Fṛansa. Wanag ur yelli dacu ar ad yawwin isemawen am At Ramdan, At Rabaḥ, At Mesεud neγ At Aḥmed ar ul n Tmurt Umaziγ. U xas akken sselsen yagi yir aceṭṭiḍ i udem n twaculin n tuddar nneγ, Aεṛaben
D aya kan ihi i rriγ a t-id iniγ γef taddart At Σisa « Uyaḥya », ma d ayen ddren imezdaγ-is ama di ttrad n 54-62 neγ deg win n 62-65, tigellel n wassa d waguren ttemlilin yelmezsyen-is, tudert tasartit di taddart, iderma d tmegraḍ d-wwi « tedrumt » neγ « tṣeffit » ad as nanef i tikkelt niḍen.

L’association TASUTA
Maintenant gère par un groupe d’étudiants, chaque année peaufine un programme riche et varie, non pas pour distraire les immigrés qui reviennent passer leurs vacances au bled, mais aussi pour ce qui reste pendant
l’hiver.
Elle a été créée le 26/08/1993, par BEKKOU ABDELAH, ( Actuellement au soudan) sous le nom TASUTA (Génération).
Depuis, de génération en génération, des hauts et des bas, de nouveaux projets ont vu le jour, le pavement des artères du village, la bibliothèque, la crèche , cours de soutien (gratuit bien sur), des quêtes pour aider les personnes en difficulté, des tournois de football en hommage aux Anciens, et aussi la fête de circoncision pour les petits du village suivi du gala artistique..

Par délégation, elle se déchargeait de l’exercice de ces pouvoirs sur un chef de l’exécutif appelé, suivant les régions, lamin (homme de confiance), Amokrane (ancien, dignitaire), élu par tous les citoyens majeurs réunis en assemblée plénière. Il présidait le comite de village, assurait la mise en application de ses décisions et préparait les affaires à lui soumettre. Il était assisté dans ses fonctions par un oukil et des tamen (représentant de chaque famille).
L’oukil, généralement recruté au sein du parti hostile à celui du lamin, gérait la caisse publique et contrôlait les agissements du chef de l’exécutif. Les tamen (mandataires) étaient désignés par les fractions du village pour les représenter dans les réunions restreintes et faire appliquer les décisions de l’assemblée, qui étaient prises en réunion plénière après des débats où tout citoyen, sans distinction de condition sociale, pouvait émettre et défendre ses opinions sur tel ou tel problème, proposer des solutions, voire s’opposer à l’exécutif.
La continuité de cette organisation politico administrative était assurée par des lois ancestrales, sortes de chartes dont certaines dispositions fondamentales doivent remonter aux temps les plus reculés. Bien que non écrits, ils représentaient l’autorité matérielle la plus élevée et prenaient le pas sur la religion même.
De ce fait, l’imam du village est souvent recruté dans un autre village pour qu’il ne puisse pas s’ingérer dans les affaires du village où il fait office de religieux

Ces villages sont bâtis sur les pitons de montagnes ou sur les sommets de mamelons séparant les vallées. Qu’ils soient de forme allongée ou circulaire, ils ont été conçu de façon à pouvoir être efficacement défendus, du moins avant que l’artillerie ne fasse son apparition.
Ils portent le nom de touddar , pluriel de taddart (vie, du radical), vivre, que l’on retrouve avec ce sens dans tous les dialectes berbères).
Les maisons, toutes en dur, généralement sans étage, couvertes de tuiles rouges, s’écrasent les unes sur les autres au point que, vues de loin, elles donnent l’impression de n’en former qu’une seule, immense.
Le village, zébré à l’intérieur par de nombreuses impasses, souvent taillées dans le roc, n’ouvre sur l’extérieur que par deux ou trois rues. Il est très rare qu’il soit entouré d’une muraille. Sans doute se modernise-t-il chaque jour, mais, dans l’ensemble, son visage n’a pas changé.


