Calendrier

Juillet 2008
L M M J V S D
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22 23 24 25 26 27
28 29 30 31      
<< < > >>

Présentation

illilten

Pseudo: MOULOUD OUBEKKOUCatégorie: AssociationsDescription:
BLOG DE LA COMMUNE
Recommander ce blog

Commentaires

Aucun article disponible

Newsletter

Inscription à la newsletter

Syndication

  • Feed RDF 1.0
  • Feed ATOM 0.3
  • Feed RSS 2.0
Lundi 22 Janvier 2007

Taddart At Σisa

 

Awal-a d awal γef taddart At Σisa Uyaḥya, neγ ahat d awal γef tudrin akw n tmurt nneγ imi yiwen n sent akw, rγant akw, kif kif-itent akw deg wayen ctaqqent.

Taddart At Σ
isa.


Taddart

Tadart At
Σisa tezga-d di tγiwant (di lεarc) At Yellilten, ar usammar n Micli. Am tṭaqa di tudrin n tmurt, γef usegrarab i t-ṛessa. U tsenned ar Uzsru n Bibras d-yezgan γ
ef ulzelmaḍis (wallit lafuṭu).

S nnig taddart d adrar u ayla-s isawweḍ tilisa-s ar Uzsru n Dhur s wanida d-yebda acercer wasif n Tmuqit imi ssawalen di taddart Asif n Buciker. Ar tama tazelmadt n taddart, seddaw wezsru n Bibras, yella wasif nniḍen imi qqaren Asif n Tegzirt. Maca aneggaru ya yett
γar deg unebdu imi aman-is bḍan ten At Yegfilen d At Tfilkut (snat n tudrin n Lε
arc).
At Yegfilen sswayen tibḥirin s wayen d-yegran seg iteyyuten d iqadusen At Tfilkut.

At Tfilkut, imi seg U
γbalu nsen (Aγbalu d taferka n Tfilkut d-yezgan sennig win At Yegfilen) id-bdan tikli waman, wwin ten ar taddart nsen imi ta ur tesε
i ara aman.

Ma d aman n wasif n Buciker, bḍan ten At
Σisa d At Σdella (taddart n nniḍen n Lε
arc), timti d-yeqqim kra seg sen si targa, iteddu cwiṭ inezsizs deg wasif-a d-yellan ar tama tayeffust n taddart.

Ass-a, taddart At
Σisa taqburt teqqim d tilemt, anagar n kra n yexxamen yezgan ttwazedγen. At Taddart akw udren-d ar …lluḍa, cwiṭ uzaγar yellan anda yella wexxam n tγiwant. Ar ijufar n uxxam-a, yettwabnan deg wakal At Σ
isa, i bnan At Taddart ixxamen nsen imaynuten, yerna stexridtin nsen akw iten ssalin.


Imezda
γ


Taddart At
Σisa zedγen-tt assa, ahat, kra n 2500 d ixef. Γef akken zsriγ ulac kra n « les statistiques » akken a nwali acḥal n yergazen d ttlawin, acḥal imecṭaḥ d imeqwṛanen, acḥal n yelmezsyen d yemγaṛen, atg. Wid isteqsaγ di taddart γef anect-a, nnan iyi : « Ula d kečč ziγeeeen ! Aaa ! war nestufi ara i tigi ! »
Maca, xas akka lluxan acemma wid n wassa, seg imezda
γ-is n yiḍ-li ufraren-d yergazen isent isnen i tirrugza d tinzar tikli. Mačči d yiwen mačči d sin, ama d irgazen ama d tilawin, i yefkan aqerruy-is γef tlelli di ttraḍ n 54-62. Ma d ttraḍ n 63-65 id-yeskar Ukabar Iγalen Inemlayen (FFS) mgal adabu aεrab-ineslemzsri, yemmut deg-s Mass At Yiddir. Tuγ
imiren ulac anwa ar a irefden abeckiḍ, irgazen akw tquc iten Fṛansa.



 

 

Amezruy n taddart

 

 

Imi tira urğin nessen as tikli s wazwawen, taddart At Σisa ur turi ara γef umezruy-is. Myal yiwen dacu i yeshetrif γef yeḍ-li n taddart. Maca anda yemlal wawal d gma-s, akka i d-wwin tadyant :
Zik taddart At
Σisa, qqaren as Taddart Ufella. U tezga-d deg yiwen wayla imi neqqar Tala Tasemmadt (acḥal semḍit waman-is deg unebdu !) u Tala Tasemmadadt attan mtwal taddart At Aε
della.
Maca taddart-a Ufella ur tetḍif ara aṭas, ur teddir ara aṭas mi tenger. Ayen i tt-is negren ttawin a
γ t-id yemγaren d tadyant akken aγ d-smektayen « d yiḍelli nneγ ». U attan ihi amek tella tadyant-a :

Di taddart Ufella tella-d talwit. Imezdaγ n taddart akw ddren am atmaten, am yiwen u myal yiwen ilha d yiman-is, d uγ
rum-is d twacult-is.

Infel ussegwass
γef gma-s, almi d yiwen wass tufrar-d di taddart yiwet n teqcict « tugar iṭij di tḥuski », tecbeḥ alami d ulamek. Mi tmed kra, ilmezsyen n taddart akkw teččur asen tiṭ, rran-tt akken ma llan. Seg sen, wa yezga yettargu, wa tuγ
it yesxaṛxuṛ !
Ihi tilemzsit-a « fkan-tt » imawlan-is i yiwen ilmezsi n taddart, maca nettat ul-is yella yeddem-it wayeḍ, ized
γ
-it wayeḍ xas akken s tufra.

Ass-mi tedda d tislit (
γur-s yurag wanza u ar ilmezsyen yurag imetṭi), γ
ilen At Taddart tefra tadyant-is u ad tili am nettat am tlawin nniḍen yelhan d yexxamen nsent « war ma rrant-d tiqaqacin n wul ar ger wallen nsent », xarttum i kra issegwassen.
Yejbed ihi wakud ma d-yejbed, ssennan wussan
γef wiyiḍ almi d yiwen wass i deg d-tella tmeγra di taddart. U am akken tella si zik, myal tameddit n wass n tmeγra s wurar-is. U deg wurar n wassen, ssekrent tt-id tlawin n taddar ad tecḍaḥ tugi. As-mi tt-ḥarsent, tekker u tenna-d awal d-yegwran ar ass-a u yettwasnen aṭas di taddart : « Γur-wat cḍaḥ-iw isε
a ixeclawen ! »

Maca xas akken tewwet iten-id s wawal, yiwen di taddart ur yerri lmend-is ar u
εeggen-a. Netta ul icaḍen iceffu ! Ihi, acettiḍ γef wammas, tuder-d ar tγarγart u tebda aneqneq s taγma, s tayett, s tiṭ. Simmal tulawin kkatent afus, simmal nettat tettaf iman-is di tγarγart. Simmal tettḥulfu i tmuγ
li n yergazen fell-as, simmal tettezzi iman-is am wemrar.

Mi tella tcetṭaḥ, ilmezsyen n taddart akw u
γalen am imcac deg imirγan, zzin-d i tγarγart sexcen. U kan akka yekker umennuγ di taddart, wa yekkat deg wa u ssawḍen-tt almi d timegraḍ. Msenγ
an almi msengaren, maca tadyant ur d-nni ara amek. Tenna-d kan wid d-yegwran jedlen adeg i taddart u ussan-d ar nnig taddart n wass-a, ar Tala Lbuṛ.

Di Tala Lbuṛ di
γen tukwi-d targazt deg uterras u yekker cwal. Xedmen akka yemγaren mi zsṛan sani tetteddu tegwnitt, mγen ar Uzaγar (n Llexmis) ad walin imrabḍen akken asen d-afen tifrat, abrid ar ad yerren talwit di taddart d tigzi deg wallaγen. Ččuren iqiḍunen, ssennan iγ
wyal, ṭfen ibardan nsen ar « sidi ».

Ihi, mi wwḍen, mlalen-d Imrabḍen Uzsa
γar, mmuccahen asen tadyant n taddart yellan « γef yiri n ngar wis sin ». Imrabḍen, di tmusni nsen yezsḍan γ
ef nneyya n Umsedrar, ufan asen-d tifrat, abrid u nnan asen-d :
« Qqimet ddaw taddart-a nwen, smarkit sin wakraren u tanfem asen ad mwaten. Anda ifran ad tebnum dina Lğama, u ad a tcetlem din.
U akka kan ar a tekkes daε
wessu tewwi taddart nwen. »
Mi d-u
γalen imγaṛen ar taddart zsṛan dacu isen-d yeqqimen ad txedmen akken ad selken taddart nsen « seg yimi n yizem ». Smarkin akraren, unfen asen mwaten almi yeγli yiwen seg sen, u yeγli anda akka ibed ass-a Lğama ilem n taddart (i γef yenneqneq, yebε
uzsel udebsi n Uparabul).


Buciker

Buciker d a
εessas n taddart. Myal assegwass, deg wagur n γuct, yettili-d usensi deg-s. U ass n tmeγra yagi iγ d-ğğan imezwura, di tmezgida n Buciker ulac ansi ar a tekkeḍ di medden. « Ula ma yella win d-iḍelqen i tmellalt seg igenni, ur tettruzsuy ara ! », s wawalen-a ittzuxun Irgazen d tlawin At Σ
isa m’ ar a yekfu usensi.

Maca, ma yella tame
γra ya tessefsis awal gar medden, tessaγay taḍsa γef wudmawen, tettekkes aγilif γef wid yennuγnan, tettak asirem i wid d-irezfen as ḥedṛen, tessassay-d diγen tadrimt i taddart. Aḥetṭuf iṣurdiyen id-yettawi wegraw n yemγaṛen ideεun i wid mi fessus wul (wid yettakken lwaεda) s wurawen n usirem, d tudert γwuzifen, d uγṛum afessas, amellal, diγen s wayen akw yettmenni umdan i yiman-is d warraw-is. Si tama nniḍen, imγaṛen daεun diγen i win yebγan ad yawi « ttwab » d tumert si Buciker akken ur t-id yettaweḍ ara wayen n diri : a war teččeḍ aγ
rum asemmaḍ, a war tedduḍ ḥafi,…

S « yedrimen-a n Buciker » d wayen d-bedzren At Taddart, tadamsa n At
Σ
isa tufa iman-is u tugdi n tegwnatin n ddiq urğin tella-d di taddart-a.

Yella di
γen usensi nniḍen di taddart At Σ
isa, maca wagi d amecṭuḥ, i « At Taddart kan » u yettili-d kra n smanat seld win n Buciker di tmezgida n Wannar Abextit.
Zik, u tikwal ula d ttura, di tmezgida yagi n Wannar Abextit i d-ttili tme
γṛa n Anzsar timti a tebdu tettiwriγ tmurt neγ
m’ ar a yeffad wakal tiqit n waman.

U i
εessasen-agi merra, At Taddart ur ten tettun ara kra ar a yekk ussegwass, aggali s Buciker deg At Σisa yugar win s Ṛebbi. Win terra tmara ad iggal, yesmenyif ad iḥnet s Ṛebbi wala ad iḥnet s Buciker. Tanḍelt daγen deg-s i tettili imi timeqbeṛt n taddart attan deffir tmezgida, u akka ar tura, ur d-yelli ara win izemren ad yeddu ar din deg iḍ (ala win terra tmara). At Taddart akw ttagaden annar-a izsekwan deg uḍellis. U mačči d yiwet macci d sant n tmucuha i nesla γef wid iwalan neγ imlalen iwkilen deg iḍ dinna. Kra tban asen-d tafat tetteddu am umdan, kra d « Taqqufett At Laxart », kra d « Mzizel Izsekwan », kra d « Buberrak » u llan akw ya kra imeslab yegganen din d-inagen d akken wallan …Buciker s timad-is. Xarttum di taddart, terretwi tsekla n…tugdi, win ibγ
an ad inadi …

Tineggura-ya, imi At Taddart akw udren-d
γar « luḍa », ula d igrawen n taddart (Inejmuεa) d iε
eggalen-is (Tṭemman) di tmezgida n Buciker id-ttellin. Akka At Taddart ur ttalin ara ar Taddart taqburt, « ar winhin hah ».

Ihi, aṭas n tlufa n taddart At
Σisa i iqnen ar Buciker « ucbiḥ » akken qqarent temγ
aṛin. Yiwet ur d-ttili ma ulac-it…akka i tella tudert di Taddart-a.
Isenfaren n taddart :

Mi kre
γ ad refdeγ awal γef tudert n zik di taddart At Σisa, ur ufiγ ara awal ar a isendhen abrid n tudert, neγ tamḥiqt, deg uzirig n wakud neγ
deg ubrid-is.
Nuda
γ deg idlisen, deg imawalen, deg uzsetṭa n Internet, farsaγ di tenfaliyin nneγ am akken farsen medden tifarkiwin di tefsut, maca i ufiγ
ala : Tigert !

Maca, imi rri
γ u ilaq iyi a t-sqedceγ, snulfaγt-id : tazikennitt. Tazikennitt ihi d amek yedder umdan zik, u tazikennitt di taddart At Σisa, akken ad nuγal γer wawal nneγ, tella-d kan . Ur tettaččar ara tiṭ !

Xas akken tatrat tessaγ akw di tmura n umaḍal, di tmurt n Uzwaw d tikli n tfiraεqest i tetteddu. Tikwal ar zdat, tikwal timendeffirt u tikwal nniḍen di tṭarf, deg dis.
Di tikli n zdat, neğğa « ddaw wexxam » u nessali lkabinat deg ixxamen, nessers ayeddid uγerrus u nerfeḍ abidun ukawačču, nesnes times n yesγaṛen i usewwi u nessaγ tin ifurnuten n lgaz,…
Di tin n deg dis, nekkes asarwal « aεrab » u nelsa asarwal atrar, neğğa tiγimit di tejmaεt u nekcem ar leqhawi,…
Ma di tin n timendeffirt, nγil ad nessenser di tzikennitt, ziγ nettwaqqen ar γur-s : nugi as i tmetṭut awal d uzref, nehmel tameslayt nneγ u nerfed awal s tid n medden. Nezga, ar assa n wussan, nettγili d akken tira s tmeslayin n medden aγ d-awi tilelli, tugdut, beqqu n usqardec n tektiwin, tabγest d tumart akken as nesnerni di tsekla nneγ. Maca netta tikli ya d-nedda deg ubrid n yir tirga, tejgugel yis nneγ alami d-nufa iman nneγ d asigwar i nleqqweḍ imi timeslayin-a tiwardanin neğṛen yiss-ent imawlan nsent taγanimt n tmuγli nsen γar tlufa n tudert, u nekwnni nedda di lḥemla tiṭ tebbundel !

Cfu-k-id, am At Σisa am tudrin nniḍen n tmurt, yiwen wudem, yiwet n tikli,…yiwet n tzikennitt ! Acku myal taddart d yiwet kan gar yessis n Tmurt.


Asenfar n waman

Am akken i t-id nniγ yagi, tudrin At Yellilten myarfadent abeckiḍ mačči d tikelt γef temsalt n waman.
Deg ussegwass n 1990 d At Σisa d At Yegfilen i niqqal myefkan-tt di Ssed Ufella. Nerna assegwass mecqarwan At Tfilkut d At Uzsru s texnefyac. Kra n wagguren kan s yin, tekker gar At Tfilkut d At Yegfilen. Wanag At Σisa d At Σdella si zik ttmyezlazen, dγa γef snat-a tineggura awwen-d awwiγ yiwet n tmacahutt is issarfayen warrac At Σisa wid n At Σ
della :
Zik (wissen melmi ?) At
Σdella necfen. Myal m’ ar ad-aweḍ tmecredt di taddart At Σisa ad mγen asen tt-ksen. Dγa At Σdella ad ččen « Jijju », At Σ
isa ad ččen imetman d ileddayen.
Yiwen ussegwass, mi d-wweḍ tmecredt, am myal assegwass yezrin, At
Σisa zsran i wumi ar a zlun akraren d yezgaren, dγa xedmen akka myefkan awal ad zlun « Iγwyal » akken ma usan-d At Σdella « ad retεen asnus ». U akken i teffeγ : iγwyal mmezlen, At Σ
della mgagin-d ad awin « tacriḥt » !
U assa, m’ akka d-
γli talwit ger snat n tudrin-a, tamsalt-a n « uγyul » teqqim-d d tamseḍsit. Wa yeqqar : zik nerna kwen u nekkes awen timecredt macci d tikkelt ! Wa yettara yas : Zik nessečč awen aγ
yul !

Ma d tadyant n waman, ar assa n wussan, s nqqar n tiṭ i ttemyexzaṛen At Yellilten.
U ahat d aya i idegren taddart At Σisa ad tessekcem aman-is ar ixxamen deg issegwassen n 1993-1994. Yerna di tallit-nni adabu aεrab-ineslemizsri, stiṭ n tγ
iwant, ccuren as tiṭ issafen yekkaten gemmaḍ-in gemmaḍ-a di tegrest.

Tura xas akka ar tteblagi
γ deg wawal ar wayeḍ, ayen rriγ a t-id inniγ d akken taddart At Σisa tekker as i yiwen usenfar anect-ilat. Di tazwarra, s wawal, nγil-it akw ulamek-it, d awezγi. Maca di tidett, di tigat, akken nniḍen i teffeγ imi At Taddart akken ma llan s tezmert, s iγallen, s idrimen, ay ameqqwran ay amecṭuh, ay argaz a tametṭut ddan akw yiwet n tikli ugar n sin issegwassen. Yiwen ur issris iγ
essan is alami d assmi d-kecmen waman, yellan ttezririgen zik i waḍu, ixxamen.

U kra yečča usenfar-a d adrim, aṭenṭun ur t-id yefki udabu. Kra din gren as irebbi At Taddart iman nsen, s tirrugza d tissas.

Ass aneggaru, ass n tme
γṛa, assmi wwḍen waman ar uxxam aqarni di taddart, begsen-d Imḍebren n taddart ad nemmren akw imezdaγ n taddart γef ayen ssalin, γef ayen gan, γef ayen imi ḥekren u gan tameγ
ṛa i taddart anect-ilatt u acki-tt : ečč, ssu !

Maca ass-nni, ayen gzi
γ nekkinni, d akken Tamurt n Uzwaw s umata ur tesεi ara adabu u imezdaγ-is ma yella ur ttkilen ara γef yiman nsen, ur ten id-ittawweḍ wara, u ur xedmen yiwet. U ayen iyi sdubzen diγen, mi gziγ
belli Izwawen zemren i yiman nsen m’ar a dduklen. Wwin-d iman nsen ama di tmecṭuḥin ama di tmeqwranin.


Tiwaculin n taddart

Am tudrin akw n tmurt, ismawen n twaculin di taddart At
Σisa xarqen-tent « Irumyen » d Waε
raben ass-mi nedder ddaw uḍar umahras afransis. Xarbeqen asent udem s id-lulent maḍi.
Llant d tizwawin, d timazi
γin, d tiquranin u seg wass-mi id-isbed Urumi “mmi-s n Bexta” ar temhalt neγ iḥarkiyen-nni nneγ « yeγran » di zzawiyyat, yuγal mmi-s n wedrar ur yettwafran, ur yettwafṛaz gar warraw n Lyaman neγ n Lεiraq…Ssrewten igar u yiwen ur asen yenni : Hemma ! U akka yuγ
alen « Imceddalen » d « Mced Allah !»,…
Timti ur ss
εarben ara isem n twacult, ggarzen as afzim afransis γef unyir u akka i yuγ
alen « At Ufella » d « Aït Oufela »,…


 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Atent-in ihi :

- At Udi
ε
.................ssarsen-ten.....Aït Aoudia
- At
Σ
etman.............ssarsen-ten.....Tantemante
- At Yidir.................ssarsen-ten.....Guiddir
 -At Vkou .................ssarsen-ten…. Oubekkou

 

 

- At Tiγilt.................ssarsen-ten.....Bekkou
- At Ugwni...............ssarsen-ten.....Ould Bekkou
- At Mes
ε
ud............ssarsen-ten.....Oumouhand
- At Uciban..............ssarsen-ten.....Chibane
- At Mḥend S
ε
id.....ssarsen-ten.....Ben Bekkou
- At Ḥmed..............ssarsen-ten.....Aït Ahmed
- At Ubeqqasem......ssarsen-ten.....Naït Bekkou
- At Yaḥya..............ssarsen-ten.....Yahoui
- Iwej
ε
uden.............ssarsen-ten.....Oudjaouden
- At Remḍan...........ssarsen-ten.....Aït Ramdane
- At Rabaḥ..............ssarsent-ten....Aït Rabah

Tella-d yagi di
γen twacult At Ufella maca tenger.
D Faḍma At Ufella I d taneggarut seg sen u temmut deg issegwassen n 80.

Maca ismawen n twaculin n taddart At
Σisa ttusseqqant sya-u-sya, send u seld Fṛansa. Wanag ur yelli dacu ar ad yawwin isemawen am At Ramdan, At Rabaḥ, At Mesεud neγ At Aḥmed ar ul n Tmurt Umaziγ. U xas akken sselsen yagi yir aceṭṭiḍ i udem n twaculin n tuddar nneγ, Aεṛaben ur arwin ara. Bedden-d ar tama Uṛumi, dγa ddan deg wayen d-iqqimen : « At » d « U » rran ten d « Ould » neγ
« Ben » …

D aya kan ihi i rri
γ a t-id iniγ γef taddart At Σisa « Uyaḥya », ma d ayen ddren imezdaγ-is ama di ttrad n 54-62 neγ deg win n 62-65, tigellel n wassa d waguren ttemlilin yelmezsyen-is, tudert tasartit di taddart, iderma d tmegraḍ d-wwi « tedrumt » neγ « tṣeffit » ad as nanef i tikkelt niḍen.

publié par Tamurth publié dans : illilten
Mardi 13 Juin 2006

L’association TASUTA


Maintenant gère par un groupe d’étudiants, chaque année peaufine un programme riche et varie, non pas pour distraire les immigrés qui reviennent passer leurs vacances au bled, mais aussi pour ce qui reste pendant
l’hiver.


Elle a été créée le 26/08/1993, par BEKKOU ABDELAH, ( Actuellement au soudan) sous le nom TASUTA (Génération).

Depuis, de génération en génération, des hauts et des bas, de nouveaux projets ont vu le jour, le pavement des artères du village, la bibliothèque, la crèche , cours de soutien (gratuit bien sur), des quêtes pour aider les personnes en difficulté, des tournois de football en hommage aux Anciens, et aussi la fête de circoncision pour les petits du village suivi du gala artistique..

publié par oubekkou publié dans : illilten
Mardi 13 Juin 2006
Il y a de cela plusieurs siècles, ces villages constituaient une unité politique et administrative complète, un corps qui a toujours sa propre autonomie. Il était administré par une assemblée (comite de village) composée de toutes les familles qui vivent dans le même village et assure le respect des règlements en vigueur, abrogeait les anciens et en édictait de nouveaux si le besoin s’en faisait sentir ; elle décidait de l’impôt le tracement des routes, administrait les biens de mainmorte et exerçait sans partage le pouvoir judiciaire.

Par délégation, elle se déchargeait de l’exercice de ces pouvoirs sur un chef de l’exécutif appelé, suivant les régions, lamin (homme de confiance), Amokrane (ancien, dignitaire), élu par tous les citoyens majeurs réunis en assemblée plénière. Il présidait le comite de village, assurait la mise en application de ses décisions et préparait les affaires à lui soumettre. Il était assisté dans ses fonctions par un oukil et des tamen (représentant de chaque famille).

L’oukil, généralement recruté au sein du parti hostile à celui du lamin, gérait la caisse publique et contrôlait les agissements du chef de l’exécutif. Les tamen (mandataires) étaient désignés par les fractions du village pour les représenter dans les réunions restreintes et faire appliquer les décisions de l’assemblée, qui étaient prises en réunion plénière après des débats où tout citoyen, sans distinction de condition sociale, pouvait émettre et défendre ses opinions sur tel ou tel problème, proposer des solutions, voire s’opposer à l’exécutif.
La continuité de cette organisation politico administrative était assurée par des lois ancestrales, sortes de chartes dont certaines dispositions fondamentales doivent remonter aux temps les plus reculés. Bien que non écrits, ils représentaient l’autorité matérielle la plus élevée et prenaient le pas sur la religion même.

De ce fait, l’imam du village est souvent recruté dans un autre village pour qu’il ne puisse pas s’ingérer dans les affaires du village où il fait office de religieux

publié par oubekkou publié dans : illilten
Dimanche 21 Mai 2006
Les Kabyles vivent encore groupés en villages, généralement assez importants, pouvant atteindre plusieurs milliers d’âmes, et ne descendant que rarement au-dessous de cinq cents.
Ces villages sont bâtis sur les pitons de montagnes ou sur les sommets de mamelons séparant les vallées. Qu’ils soient de forme allongée ou circulaire, ils ont été conçu de façon à pouvoir être efficacement défendus, du moins avant que l’artillerie ne fasse son apparition.

Ils portent le nom de touddar , pluriel de taddart (vie, du radical), vivre, que l’on retrouve avec ce sens dans tous les dialectes berbères).

Les maisons, toutes en dur, généralement sans étage, couvertes de tuiles rouges, s’écrasent les unes sur les autres au point que, vues de loin, elles donnent l’impression de n’en former qu’une seule, immense.

Le village, zébré à l’intérieur par de nombreuses impasses, souvent taillées dans le roc, n’ouvre sur l’extérieur que par deux ou trois rues. Il est très rare qu’il soit entouré d’une muraille. Sans doute se modernise-t-il chaque jour, mais, dans l’ensemble, son visage n’a pas changé.

publié par oubekkou publié dans : illilten

Recherche

Portail de l'emploi 100% gratuit

Créer un blog sur dzblog.com - Contact - C.G.U. - Reporter un abus